Uppdaterad den 19 september 2026.
Ett anställningsavtal anger vad arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om. Avtalet kan ingås muntligt, men ett skriftligt avtal minskar risken för bevissvårigheter. Arbetsgivaren har dessutom en lagstadgad skyldighet att lämna skriftlig information om de väsentliga anställningsvillkoren inom de tidsfrister som följer av lagen om anställningsskydd, LAS.
Måste ett anställningsavtal vara skriftligt?
Nej, ett anställningsavtal blir inte ogiltigt enbart för att det är muntligt. Huvudregeln är att även muntliga överenskommelser kan vara bindande. Det är ändå klokt att skriva avtalet innan arbetet börjar. Den som påstår att ett visst villkor har avtalats kan annars få svårt att bevisa det.
Enligt 6 c § LAS ska arbetsgivaren lämna skriftlig information om villkor av väsentlig betydelse. En stor del av informationen ska lämnas senast den sjunde kalenderdagen efter att arbetstagaren börjat arbeta. Vissa uppgifter får lämnas senare, normalt senast inom en månad. Information om en ändring ska som huvudregel lämnas senast den dag då ändringen börjar gälla.
Vad bör anställningsavtalet innehålla?
Avtalet och den skriftliga informationen behöver anpassas till anställningen. Kontrollera särskilt följande:
- arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress,
- tillträdesdag och arbetsplats eller principer för distansarbete,
- befattning, arbetsuppgifter och rapporteringsväg,
- anställningsform och, vid tidsbegränsning, slutdag eller villkor för när anställningen upphör,
- lön, andra ersättningar, förmåner och när betalning sker,
- ordinarie arbetstid, schema, besked om arbetstid och regler för mertid eller övertid,
- semester, utbildning, sjuklön, pension och försäkringar i den utsträckning uppgifterna ska anges,
- uppsägningstid och förfarandet när anställningen avslutas, samt
- tillämpligt kollektivavtal och eventuella villkor om sekretess, bisyssla, immateriella rättigheter eller konkurrens.
Arbetsgivaren får i vissa delar hänvisa till lag, annan författning eller kollektivavtal i stället för att återge varje regel. Ett standardavtal bör aldrig användas utan kontroll mot den aktuella rollen och kollektivavtalet.
Ange rätt anställningsform
Huvudregeln i LAS är tillsvidareanställning. Tidsbegränsad anställning får enligt lagen bland annat avtalas som särskild visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete. Kollektivavtal kan innehålla avvikande regler. ”Timanställning” är inte en egen anställningsform; ordet beskriver vanligen hur lönen beräknas. Även den som får timlön måste vara tillsvidareanställd eller omfattas av en tillåten tidsbegränsad form.
En särskild visstidsanställning övergår normalt till tillsvidareanställning när arbetstagaren varit anställd i den formen i mer än tolv månader under en femårsperiod eller under en kedja av vissa tidsbegränsade anställningar med högst sex månaders mellanrum. Ett vikariat övergår normalt efter mer än två år under en femårsperiod. Även regler om företrädesrätt kan aktualiseras tidigare.
Provanställning
En provanställning får enligt LAS normalt avtalas för högst sex månader. Om ingen av parterna lämnar besked om att den ska upphöra senast vid prövotidens slut övergår den i en tillsvidareanställning. Vill arbetsgivaren avbryta provanställningen i förtid eller låta den upphöra utan övergång ska arbetstagaren normalt underrättas minst två veckor i förväg. Är arbetstagaren fackligt organiserad ska den lokala organisationen varslas samtidigt.
Lön, arbetstid och övertid
Sverige har ingen allmän lagstadgad minimilön. Lönen bestäms därför normalt genom kollektivavtal eller individuellt avtal. Ange fast och rörlig lön, bonusvillkor, provision, förmåner, löneperiod och betalningsdag. Otydliga prestationsvillkor skapar ofta tvister.
Arbetstidslagen anger som huvudregel högst 40 timmars ordinarie arbetstid per vecka. Lagen reglerar även bland annat övertid, nattarbete, dygnsvila och veckovila, men kollektivavtal kan ersätta flera regler. Det finns ingen generell lagregel som automatiskt ger rätt till övertidsersättning. Rätten och nivån följer ofta av kollektivavtal eller anställningsavtal och bör därför skrivas tydligt.
Semester
Semesterlagen ger som huvudregel rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. Rätten till ledighet är inte samma sak som rätten till betald semester; semesterlön måste normalt tjänas in. För en anställning som är avsedd att pågå i högst tre månader och faktiskt inte varar längre får parterna avtala att semesterledighet inte ska läggas ut. Då har arbetstagaren i stället rätt till semesterersättning.
Avtalet bör ange om arbetsplatsen använder lagens semesterår eller ett avvikande system enligt kollektivavtal, hur många dagar som gäller och hur förskottssemester hanteras.
Kollektivavtal påverkar villkoren
Ett kollektivavtal kan reglera lön, arbetstid, övertid, semester, pension, försäkringar, uppsägningstid och mycket annat. Det kan också med stöd av lag avvika från vissa LAS-regler. Arbetsgivaren är bunden gentemot den avtalsslutande organisationen och måste tillämpa kollektivavtalet inom dess område. Om eller hur villkoren kan åberopas av en enskild arbetstagare beror bland annat på kollektivavtalet och arbetstagarens medlemskap; påståendet att alla regler alltid gäller identiskt för varje anställd är för grovt.
Sekretess, konkurrens och immateriella rättigheter
Arbetstagaren har en lojalitetsplikt under anställningen. Sekretessvillkor bör ändå precisera vilken information som skyddas, tillåtna användningar och hur material ska hanteras när anställningen slutar. Villkor får inte hindra laglig rapportering eller visselblåsning.
En konkurrensklausul efter anställningen måste vara motiverad och skälig. Bedömningen påverkas bland annat av arbetsgivarens skyddsintresse, bindningstid, geografisk räckvidd, arbetstagarens roll, ersättning och tillämpligt kollektivavtal. Äganderätt och nyttjanderätt till programvara, texter, design och andra arbetsresultat bör regleras uttryckligen när det är relevant.
Uppsägning och uppsägningstid
Arbetstagare har enligt LAS minst en månads uppsägningstid. När arbetsgivaren säger upp en tillsvidareanställd ökar uppsägningstiden enligt lagen stegvis från en till sex månader beroende på sammanlagd anställningstid. Kollektivavtal eller individuellt avtal kan påverka villkoren.
Sedan den 1 oktober 2022 ska arbetsgivarens uppsägning enligt 7 § LAS grunda sig på sakliga skäl. Det äldre uttrycket ”saklig grund” är inte längre lagens aktuella term. Sakliga skäl kan vara arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. Reglerna om omplacering, förhandling, underrättelse, formkrav och korta tidsfrister måste bedömas separat. Läs mer om regler vid uppsägning och uppsägningstid.
Checklista före underskrift
- Kontrollera att anställningsformen är tillåten och tydligt angiven.
- Jämför avtalet med tillämpligt kollektivavtal och tvingande lag.
- Skriv ned lön, bonus, arbetstid, arbetsplats, distansarbete och förmåner.
- Bedöm sekretess-, bisyssle- och konkurrensvillkor särskilt.
- Kontrollera uppsägningstid och hur en tidsbegränsad anställning kan avslutas i förtid.
- Låt båda parter behålla ett undertecknat exemplar och dokumentera senare ändringar.
Aktuella rättskällor
- Lag (1982:80) om anställningsskydd
- Arbetstidslag (1982:673)
- Semesterlag (1977:480)
- Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Granska anställningsavtalet
Behöver du utforma eller granska ett anställningsavtal? Kontakta Jurist Stöd för rådgivning utifrån rollen, kollektivavtalet och de villkor som ska gälla.
Informationen är allmän och ersätter inte juridisk rådgivning i ett enskilt ärende. Vi reserverar oss för eventuella felaktigheter eller skrivfel samt för senare ändringar i lag, praxis och myndighetsinformation.