Senast uppdaterad:
Ett testamente behöver inte vara handskrivet för att vara giltigt enligt svensk lag. Det får vara maskinskrivet eller utskrivet från dator. Huvudregeln är att handlingen ska vara skriftlig och att testatorn ska skriva under den, eller bekräfta sin underskrift, inför två samtidigt närvarande vittnen. Vittnena ska därefter skriva sina namn på handlingen.
Formkraven enligt ärvdabalken
Bestämmelserna finns i 10 kap. ärvdabalken (1958:637). För ett ordinärt testamente gäller följande:
- Testamentet ska vara skriftligt.
- Testatorn ska skriva under handlingen eller bekräfta en redan gjord underskrift inför två vittnen.
- Vittnena ska vara närvarande samtidigt.
- Vittnena ska skriva sina namn på handlingen.
- Vittnena ska veta att handlingen är ett testamente, men behöver inte känna till innehållet.
Lagen kräver alltså inte att testamentets text skrivs för hand. Det avgörande är skriftligheten, underskriften och den korrekta bevittningen. Datum och ort är mycket lämpliga att ange och underlättar bevisningen, även om 10 kap. 1 § ärvdabalken inte uttryckligen gör dem till självständiga giltighetskrav.
Så går underskriften till
Testatorn kan skriva under när båda vittnena är närvarande. Det går också att visa upp en redan undertecknad handling och inför båda vittnena bekräfta att underskriften är testatorns. Vittnena ska därefter bestyrka handlingen med sina namn. De behöver inte läsa testamentet eller få veta hur arvet ska fördelas.
Ett tydligt vittnesintyg bör ange datum, ort samt vittnenas namn och kontaktuppgifter. Det kan få stor betydelse om testamentets tillkomst senare ifrågasätts.
Vem får vara testamentsvittne?
Ärvdabalken innehåller jävsregler. Den som är under 15 år eller saknar insikt om bevittningens betydelse får inte vara vittne. Inte heller testatorns make, sambo eller vissa nära släktingar får bevittna testamentet. Ett vittne får inte heller bestyrka ett förordnande till sig själv eller till vissa närstående.
För att minska risken för tvist är det klokt att välja två oberoende vuxna personer som inte berörs av testamentet och som kan nås senare.
Steg för steg: upprätta ett testamente
1. Kartlägg familj och egendom
Notera civilstånd, barn och särkullbarn samt relevanta tillgångar och skulder. Sambor ärver inte varandra automatiskt. Efterlevande make och bröstarvingar omfattas samtidigt av särskilda skyddsregler.
2. Bestäm vad testamentet ska reglera
Beskriv mottagarna och egendomen tydligt. Ange om någon ska få ett bestämt föremål eller belopp, en andel av kvarlåtenskapen eller hela kvarlåtenskapen. Undvik vaga uttryck som kan tolkas på flera sätt.
3. Kontrollera laglotten
Bröstarvingar, det vill säga barn och i ett avlidet barns ställe dess avkomlingar, har rätt till laglott. Laglotten motsvarar hälften av arvslotten. Syskon och syskonbarn är inte bröstarvingar och har ingen laglott.
4. Samordna med andra handlingar
Testamentet bör granskas tillsammans med exempelvis äktenskapsförord, samboavtal, förmånstagarförordnanden, aktieägaravtal och tidigare testamenten. Handlingarna reglerar olika frågor och kan annars få oväntade följder.
5. Skriv under med två behöriga vittnen
Genomför bevittningen vid ett och samma tillfälle. Låt vittnena skriva ett tydligt vittnesintyg och lämna kontaktuppgifter. Förvara därefter originalet säkert och se till att en betrodd person vet var det finns.
Nödtestamente är ett snävt undantag
Vid sjukdom eller annat nödfall kan en person som är förhindrad att följa de vanliga formkraven i vissa fall upprätta ett nödtestamente. Det kan ske muntligen inför två vittnen eller genom en egenhändigt skriven och undertecknad handling utan vittnen. Detta är ett undantag för verkliga nödsituationer, inte ett alternativ för vanlig planering. Ett nödtestamente förlorar sin verkan om testatorn därefter under tre månader har kunnat upprätta ett ordinärt testamente.
Ändra eller återkalla ett testamente
Ett tillägg till ett testamente måste normalt uppfylla samma formkrav som ett nytt testamente. Vid större förändringar är det ofta säkrare att upprätta en ny fullständig handling och tydligt ange att tidigare testamenten återkallas. Ett testamente kan också återkallas genom att testatorn förstör handlingen eller på annat otvetydigt sätt visar att förordnandet inte längre uttrycker den yttersta viljan.
Vanliga misstag
- Vittnena är inte samtidigt närvarande.
- Ett vittne är jävigt eller gynnas av testamentet.
- Mottagare eller egendom beskrivs otydligt.
- Testamentet tar inte hänsyn till bröstarvingars laglott.
- Flera motstridiga versioner lämnas kvar.
- Testamentet samordnas inte med familjesituationen eller andra avtal.
Vanliga frågor
Måste testamentet vara handskrivet?
Nej. Ett ordinärt testamente kan vara maskinskrivet. Det ska vara skriftligt och undertecknas eller bekräftas inför två samtidigt närvarande vittnen som därefter skriver under.
Måste en jurist eller notarie medverka?
Nej. Svensk rätt kräver inte att en jurist eller notarie medverkar. Juridisk hjälp kan däremot vara viktig när familjeförhållanden, företag, fastigheter eller tillgångar i flera länder gör fördelningen komplicerad.
Måste testamentet registreras?
Det finns inget allmänt svenskt register där ett testamente måste registreras för att bli giltigt. Originalet behöver därför förvaras så att det kan hittas efter dödsfallet.
Mer information finns hos Sveriges Domstolar. Behöver du hjälp med ett individuellt testamente kan du skicka en juridisk förfrågan och bifoga relevant information.
Informationen är allmän och ersätter inte juridisk rådgivning i ett enskilt ärende.
