Granskad och uppdaterad: 7 oktober 2026.
En förälder kan i vissa fall få eller behålla vårdnaden trots att det har funnits omsorgsbrister. Det betyder inte att bristerna saknar betydelse. Domstolen ska göra en individuell helhetsbedömning där barnets bästa är avgörande och där risken för att barnet far illa väger särskilt tungt.
Vad innebär omsorgsbrister?
En vårdnadshavare ansvarar enligt 6 kap. 1–2 §§ föräldrabalken för barnets omvårdnad, trygghet, fostran, tillsyn, försörjning och utbildning. Omsorgsbrister kan därför handla om exempelvis otillräcklig tillsyn, utebliven hälso- och sjukvård, brister i skolgång eller försörjning, våld, missbruk eller att barnet på annat sätt utsätts för en konkret risk.
Begreppet omfattar också förälderns förmåga att tillgodose barnets behov av kontakt med den andra föräldern när umgänge är förenligt med barnets bästa. Vårdnad är det juridiska ansvaret för barnet och ska skiljas från var barnet bor och från eventuella socialrättsliga skyddsåtgärder.
Barnets bästa och risken för att barnet far illa
Barnets bästa ska enligt 6 kap. 2 a § föräldrabalken vara avgörande i alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. Domstolen ska särskilt beakta risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld eller andra övergrepp, att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller att barnet annars far illa.
Barnet ska få information och möjlighet att framföra sina åsikter. Åsikterna ska tillmätas betydelse utifrån barnets ålder och mognad. Om tvisten gäller gemensam eller ensam vårdnad ska domstolen dessutom särskilt bedöma föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar.
När kan vårdnaden ändras på grund av brister?
Enligt 6 kap. 7 § föräldrabalken ska vårdnaden ändras om en förälder genom missbruk, försummelse eller andra omsorgsbrister utsätter barnets hälsa eller utveckling för bestående fara. Vårdnaden kan då flyttas till den andra föräldern eller, om det är lämpligare, till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.
Alla konstaterade brister når inte den tröskeln. Domstolen bedömer bland annat bristernas art och varaktighet, den aktuella risken, barnets behov av stabilitet och kontinuitet, föräldrarnas omsorgsförmåga, möjligheten till stöd och barnets egen situation. Bedömningen gäller barnets bästa – inte vad som uppfattas som rättvist mellan föräldrarna.
Högsta domstolens avgörande ”Det uteblivna umgänget”
I NJA 2024 s. 480, mål T 4560-23, konstaterade Högsta domstolen att en mamma hade brustit i omsorgen genom att inte medverka till det umgänge som tingsrätten hade bestämt. Efter en helhetsbedömning fick hon ändå behålla vårdnaden. Domstolen fäste bland annat vikt vid barnens behov av kontinuitet och förutsebarhet. Samtidigt bestämdes ett fortsatt och stegvis utökat umgänge, och mamman förelades vid vite att medverka.
Avgörandet visar att en omsorgsbrist inte bedöms isolerat. Det är inte ett generellt stöd för att bortse från brister, utan ett exempel på att följderna måste bestämmas utifrån det enskilda barnets samlade behov och risker.
Vilket underlag använder domstolen?
Tingsrätten kan hämta in en utredning från socialnämnden. Utredaren ska, om det inte är olämpligt, höra barnet och redovisa barnets åsikter samt lämna ett förslag till beslut. Om det är nödvändigt för att bedöma risken för att barnet far illa ska rätten hämta in ett sakkunnigutlåtande från en legitimerad psykolog.
- uppgifter från barnet, föräldrarna och socialtjänsten,
- journaler, skoluppgifter och annan relevant dokumentation,
- tidigare domar, beslut och hur de har följts,
- konkreta skydds- och riskfaktorer samt föräldrarnas aktuella omsorgsförmåga.
Domstolen kan också fatta ett interimistiskt beslut som gäller under tiden målet pågår. Uppgifter om våld, hot eller akut fara bör tas upp omedelbart med socialtjänsten eller Polisen. Ring 112 vid pågående eller överhängande fara.
Källor
- Föräldrabalk (1949:381), särskilt 6 kap. 1, 2, 2 a, 2 b, 5, 7, 19, 19 a och 20 §§
- Högsta domstolen, ”Det uteblivna umgänget”, T 4560-23, NJA 2024 s. 480
- Sveriges Domstolar: Vårdnad, boende och umgänge
- Socialstyrelsen: Standardiserade bedömningsmetoder för familjerättens riskbedömningar
Informationen är allmän och ersätter inte juridisk rådgivning i ett enskilt ärende. Vi reserverar oss för eventuella felaktigheter eller skrivfel samt för senare ändringar i lag, praxis och myndighetsinformation.