Juridik vid sjukskrivning – rättigheter och ansvar

Juridik vid sjukskrivning – jurist på Jurist Stöd hjälper dig med sjukpenning och anställningsskydd

Dela posten

Juridik vid sjukskrivning: sjuklön, sjukpenning, rehabiliteringskedjan, arbetsgivarens ansvar, uppsägning och omprövning.

Uppdaterad den 19 september 2026.

Sjukskrivning berör flera regelverk samtidigt. Arbetsgivaren ansvarar normalt för sjuklön under den första tiden och för arbetsanpassning och rehabilitering. Försäkringskassan prövar rätten till sjukpenning. Samtidigt gäller anställningsskyddet, arbetsmiljölagen och eventuella kollektivavtal. Här får du en aktuell översikt över de viktigaste reglerna.

Sjukanmälan, sjuklön och läkarintyg

En anställd ska sjukanmäla sig till arbetsgivaren så snart som möjligt enligt arbetsplatsens rutiner. Arbetsgivaren betalar normalt sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden. Sjuklönen är som huvudregel 80 procent av den lön och de anställningsförmåner som arbetstagaren går miste om.

Från sjuklönen görs ett karensavdrag. Det motsvarar 20 procent av den sjuklön som arbetstagaren beräknas få under en genomsnittlig kalendervecka. Karensavdraget är alltså inte alltid samma sak som avdrag för hela den första sjukdagen. Kollektivavtal kan påverka beräkningen.

Om sjukperioden varar längre än sju kalenderdagar behövs normalt ett läkarintyg från och med dag 8. Intyget är ett underlag; det ger inte automatiskt rätt till ersättning. Arbetsgivaren bedömer rätten till sjuklön och Försäkringskassan bedömer rätten till sjukpenning.

Sjukpenning från dag 15

Om sjukdomen fortsätter ska arbetsgivaren normalt sjukanmäla arbetstagaren till Försäkringskassan. Från dag 15 kan arbetstagaren ansöka om sjukpenning. För rätt till sjukpenning krävs bland annat att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och att övriga villkor är uppfyllda. Det är arbetstagaren som ansöker.

Läkarintyget ska beskriva diagnos, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och hur sjukdomen påverkar förmågan att arbeta. Försäkringskassan kan begära komplettering om sambandet inte framgår tillräckligt tydligt.

Rehabiliteringskedjan: dag 1–90, 91–180 och efter dag 180

För anställda bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i olika steg:

  • Dag 1–90: prövningen gäller det vanliga arbetet eller annat tillfälligt arbete som arbetsgivaren kan erbjuda.
  • Dag 91–180: sjukpenning kräver normalt att arbetstagaren inte kan utföra något arbete alls hos arbetsgivaren, även efter anpassning eller omplacering.
  • Efter dag 180: arbetsförmågan prövas som huvudregel mot arbeten på den vanliga arbetsmarknaden.

Det finns viktiga undantag från prövningen mot hela arbetsmarknaden, bland annat när återgång hos arbetsgivaren kan förväntas inom vissa tidsgränser eller när en sådan prövning annars skulle vara oskälig. Reglerna påverkas också av om personen är anställd, arbetslös eller egenföretagare. Den enskilda bedömningen bör därför göras mot det aktuella beslutet och de medicinska underlagen.

Arbetsgivarens rehabiliterings- och anpassningsansvar

Arbetsgivaren ska arbeta aktivt med arbetsanpassning och rehabilitering. Åtgärder kan exempelvis vara ändrade arbetsuppgifter, arbetstider, hjälpmedel, successiv återgång, arbetsträning eller omplacering. Arbetstagaren ska lämna de uppgifter som behövs och efter bästa förmåga medverka i rehabiliteringen.

Om arbetsförmågan kan antas vara nedsatt i minst 60 dagar ska arbetsgivaren enligt 30 kap. 6 § socialförsäkringsbalken normalt ha upprättat en plan för återgång i arbete senast dag 30. Planen ska så långt som möjligt tas fram i samråd med arbetstagaren, följas upp och ändras när det behövs. Det finns undantag, exempelvis när det klart framgår att återgång i arbete inte är möjlig.

Kan man bli uppsagd under sjukskrivning?

Sjukdom eller sjukskrivning är inte i sig sakliga skäl för uppsägning. En uppsägning kan dock i undantagsfall bli aktuell om arbetsförmågan är varaktigt nedsatt på ett så väsentligt sätt att arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av betydelse för arbetsgivaren. Innan dess måste arbetsgivaren normalt ha fullgjort sitt ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering och noggrant utrett möjligheten till omplacering.

Bedömningen är individuell och påverkas av bland annat prognosen, arbetsplatsens storlek, möjliga anpassningar och lediga arbeten. Ett uppsägningsbesked ska uppfylla LAS krav, och tidsfristerna för att invända är korta. Läs mer i vår guide om uppsägning enligt LAS.

Om Försäkringskassan avslår sjukpenning

Ett avslag bör jämföras med läkarintyget, arbetsgivarens plan, beskrivningen av arbetsuppgifterna och den bedömningsgrund som Försäkringskassan har använt. Den som vill få beslutet ändrat kan begära omprövning. Begäran måste normalt ha kommit in till Försäkringskassan inom två månader från den dag den försäkrade tog del av beslutet.

Om omprövningsbeslutet fortfarande är negativt kan det överklagas till förvaltningsrätten. Även överklagandet ska normalt lämnas till Försäkringskassan inom två månader från den dag den enskilde tog del av omprövningsbeslutet. Följ alltid den överklagandehänvisning som finns i beslutet. Läs vår guide om att överklaga Försäkringskassans beslut.

Dokument som är bra att spara

  • läkarintyg och andra medicinska underlag,
  • Försäkringskassans beslut och kommuniceringar,
  • plan för återgång i arbete och rehabiliteringsanteckningar,
  • skriftliga omplacerings- eller anpassningsförslag, och
  • mejl och mötesanteckningar om arbetsförmåga och arbetsuppgifter.

Aktuella källor

Boka juridisk rådgivning

Behöver du hjälp att bedöma ett avslagsbeslut, en rehabiliteringsprocess eller en uppsägningssituation? Kontakta Jurist Stöd för att boka rådgivning utifrån handlingarna i ditt ärende.

Informationen är allmän och ersätter inte juridisk rådgivning i ett enskilt ärende. Vi reserverar oss för eventuella felaktigheter eller skrivfel samt för senare ändringar i lag, praxis och myndighetsinformation.

Senaste blogginläggen

Ta kontakt idag och chatta med en av våra erfarna jurister.