Falska brottsanklagelser – så bör du agera

Domarklubba i rättssal som symbol för brottmål och domstolsprövning.

Dela posten

Falska brottsanklagelser – skillnaden mellan anmälan, misstanke, åtal och dom, bevisbördan samt vad du bör göra direkt.

Uppdaterad 19 september 2026.

En brottsanklagelse kan påverka arbete, relationer och mående långt innan en domstol har prövat saken. Men en anmälan, en misstanke och ett åtal är inte samma sak som en fällande dom. Om du anser att anklagelsen är felaktig bör du agera lugnt, bevara relevant material och tidigt ta ställning till om du behöver en försvarare.

Anmälan, misstanke, åtal och dom

En polisanmälan innebär att uppgifter har lämnats till Polismyndigheten. En förundersökning kan därefter inledas för att utreda om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Att en person delges misstanke betyder att misstanken har nått en viss nivå och att personen får en formell ställning i utredningen. Det är åklagaren som beslutar om åtal ska väckas. Först domstolen avgör om åtalet är bevisat.

Det är därför viktigt att inte beskriva en anmäld eller misstänkt person som skyldig. Läs även vår översikt om vägen från anklagelse till dom.

Gör så här direkt

  1. Ta reda på vad saken gäller. Notera vilken myndighet som handlägger ärendet, eventuellt ärendenummer och om du är kallad som misstänkt, vittne eller i någon annan roll.
  2. Bevara originalmaterial. Spara meddelanden, e-post, bilder, samtalslistor, kalenderposter, kvitton och andra uppgifter som kan visa vad som hände. Radera eller redigera inte materialet.
  3. Skriv en kronologi. Anteckna datum, tider, platser och vilka personer som kan ha egna iakttagelser. Skilj på det du själv minns och det du har fått berättat för dig.
  4. Undvik påtryckningar. Kontakta inte anmälaren för att få uppgifter ändrade och publicera inte motanklagelser på sociala medier. Sådana kontakter kan förvärra situationen eller påverka utredningen.
  5. Överväg juridiskt biträde före förhör. En försvarare kan förklara misstanken, närvara vid förhör och hjälpa dig att bedöma vilket material som bör lämnas till utredningen.

Du ska inte bevisa din oskuld

I brottmål har åklagaren bevisbördan. För en fällande dom måste bevisningen vara så stark att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har begått den gärning som åtalet avser. Högsta domstolen har betonat att rimliga alternativa förklaringar måste kunna uteslutas. Den tilltalade har alltså inte en allmän skyldighet att bevisa sin oskuld.

Detta hindrar inte att egna uppgifter eller bevis kan vara mycket viktiga. En alibihändelse, en digital tidsstämpel eller ett vittne bör därför identifieras tidigt och hanteras på ett sätt som bevarar tillförlitligheten.

Rätt till försvarare

En misstänkt får enligt 21 kap. 3 § rättegångsbalken biträdas av en försvarare. En privat försvarare bekostas i första hand av den misstänkte. Offentlig försvarare förordnas av domstol när förutsättningarna i 21 kap. 3 a § är uppfyllda, bland annat i vissa fall vid frihetsberövande, vid allvarligare misstankar eller när utredningen eller personliga förhållanden motiverar det. Rätten är därför inte automatisk i varje ärende.

Vid förhör ska du lämna korrekta uppgifter. Om du är osäker på din ställning eller på om försvarare bör närvara, be Polismyndigheten eller åklagaren att klargöra detta innan ett längre sakförhör hålls. Se också skillnaden mellan jurist och advokat.

När kan en falsk anklagelse vara brottslig?

Att en förundersökning läggs ned eller att en tilltalad frikänns visar inte i sig att anmälan var medvetet falsk. Bevisningen kan ha varit otillräcklig, uppgifter kan ha missförståtts eller olika personer kan ha gjort olika iakttagelser. För straffansvar krävs att rekvisiten för ett visst brott är uppfyllda.

Falsk angivelse – 15 kap. 6 § brottsbalken

Falsk angivelse avser att någon anger en oskyldig till åtal med uppsåt att personen ska bli dömd. Bestämmelsen innehåller även ansvar för obefogad angivelse när personen inte insåg men hade skälig anledning att anta att den utpekade var oskyldig.

Falsk beskyllning – 15 kap. 7 § brottsbalken

Falsk beskyllning omfattar andra fall där någon hos åklagare, Polismyndigheten eller en annan behörig myndighet osant beskyller någon för brott, påstår en besvärande omständighet eller förnekar en friande eller mildrande omständighet. Även vårdslös beskyllning kan vara straffbar när någon hade skälig anledning att anta att uppgiften var osann.

Förtal – 5 kap. 1 § brottsbalken

Förtal gäller uppgifter till andra som pekar ut någon som brottslig eller klandervärd, eller annars är ägnade att utsätta personen för andras missaktning. Att en uppgift är sann räcker inte alltid för ansvarsfrihet. Det måste också ha varit försvarligt att lämna uppgiften, och den som lämnat den ska kunna visa att den var sann eller att det fanns skälig grund.

Bör jag göra en motanmälan?

En motanmälan bör bygga på konkreta omständigheter, inte enbart på att du bestrider den ursprungliga uppgiften. Samla därför först originalmaterial och dokumentera vad som faktiskt sagts, till vem och när. En alltför snabb eller spekulativ motanmälan kan skapa ytterligare konflikter. Vid ett pågående brottmål bör frågan samordnas med försvararen.

Kan jag få skadestånd?

Skadestånd är inte automatiskt bara för att en anmälan inte leder till åtal eller att åtalet ogillas. Rätten till ersättning beror bland annat på om ett brott eller annan skadeståndsgrund kan visas, vilken skada som har uppkommit och om det finns ett tillräckligt samband mellan agerandet och skadan. Spara därför underlag för ekonomiska förluster och andra dokumenterade följder.

Aktuella rättskällor

Informationen är allmän och ersätter inte juridisk rådgivning i ett enskilt ärende. Vi reserverar oss för eventuella felaktigheter eller skrivfel samt för senare ändringar i lag, praxis och myndighetsinformation.

Senaste blogginläggen

Ta kontakt idag och chatta med en av våra erfarna jurister.