Arvsrätt i Sverige – så fördelas ett arv
Undrar du vem som ärver när en anhörig går bort, eller hur du kan styra ditt eget arv? Arvsrätten avgör hur tillgångar fördelas efter ett dödsfall, och reglerna överraskar många – särskilt i dagens familjer med särkullbarn och sambor. Därför förklarar vi här hur arvsrätten fungerar. Boka en kostnadsfri bedömning, så går vi igenom din situation.
Arvsordningen – vem ärver?
Arvsrätten regleras i ärvdabalken, och utgångspunkten är arvsordningen. Den delar in släktingarna i tre arvsklasser, där den första klassen ärver före den andra och så vidare:
- första arvsklassen: den avlidnes barn, så kallade bröstarvingar,
- andra arvsklassen: föräldrar och syskon, om det saknas bröstarvingar, och
- tredje arvsklassen: mor- och farföräldrar samt deras barn.
Kusiner ärver däremot inte. Saknas helt arvingar och testamente går arvet i stället till Allmänna arvsfonden.
Efterlevande makes arvsrätt
Är den avlidne gift ärver den efterlevande maken normalt före gemensamma barn, med så kallad fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ärvdabalken). De gemensamma barnen får då ut sitt arv först när båda makarna avlidit. Har den avlidne däremot särkullbarn, alltså barn som inte är gemensamma, har dessa rätt att få ut sitt arv direkt.
Laglott och bröstarvingar
Bröstarvingar har ett särskilt skydd genom laglotten. Laglotten är hälften av det arv barnet skulle fått enligt lag, och den kan inte testamenteras bort. Vill ett barn få ut sin laglott trots ett testamente måste barnet begära jämkning inom sex månader. Just laglotten sätter alltså en gräns för hur fritt du kan fördela ditt arv.
Sambor ärver inte varandra
En vanlig missuppfattning är att sambor ärver varandra. Så är det inte – enligt lag ärver sambor ingenting av varandra. Vill ni skydda varandra ekonomiskt behöver ni därför skriva ett testamente. Detsamma gäller om du vill tillgodose någon som annars inte har arvsrätt.
Styr arvet med ett testamente
Vill du bestämma själv är testamentet ditt viktigaste verktyg. Genom ett testamente kan du frångå arvsordningen inom lagens ramar, till exempel för att tillgodose en sambo eller göra ett arv till mottagarens enskilda egendom. Laglotten till bröstarvingar måste du dock alltid respektera.
Från dödsfall till arvskifte
När någon avlider följer processen några steg. Först upprättas en bouppteckning som lämnas till Skatteverket. Därefter fördelas arvet genom ett arvskifte mellan dödsbodelägarna. Är ni överens går det ofta smidigt, men vid oenighet kan tingsrätten utse en skiftesman.
Så kan en jurist hjälpa dig
Arvsrätten rör ofta både känslor och stora värden. Vi hjälper dig att förstå hur arvet ska fördelas, upprätta testamente och planera för framtiden. Dessutom kan vi företräda dig om det uppstår en arvstvist. Ju tidigare vi kommer in, desto tryggare blir lösningen.
Vanliga frågor om arvsrätt
Vem ärver om det inte finns testamente?
Då gäller arvsordningen enligt ärvdabalken, där bröstarvingar ärver i första hand. Sambor ärver inte enligt lag.
Vad är laglott?
Laglotten är hälften av en bröstarvinges arvslott, och den kan inte testamenteras bort.
Ärver särkullbarn direkt?
Ja. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt, medan gemensamma barn får sitt arv när båda makarna avlidit.
Ärver jag min sambo?
Nej. Sambor ärver inte varandra enligt lag. Vill ni skydda varandra behöver ni skriva ett testamente.
Boka en kostnadsfri bedömning
Rätt kunskap om arvsrätten ger både dig och dina närstående trygghet. Kontakta Jurist Stöd, så går vi igenom din situation, förklarar reglerna och hjälper dig med testamente och arvsplanering. Boka en kostnadsfri bedömning här, eller läs mer om bouppteckning hos Skatteverket.
