En bouppteckning sammanställer den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen. I de flesta dödsbon är den obligatorisk, och du behöver den för att avsluta konton, sälja en fastighet och genomföra arvskiftet. Nedan går vi därför igenom fristerna, stegen och när det är klokt att ta hjälp.
Vad är en bouppteckning?
Handlingen visar vilka som är dödsbodelägare och vad som ingår i dödsboet. När Skatteverket har registrerat den fungerar den dessutom som dödsboets legitimation gentemot banker, Lantmäteriet och andra. Reglerna hittar du i 20 kap. ärvdabalken. Mer information finns hos Skatteverket och Sveriges Domstolar.
Vilka frister gäller?
Fristerna är korta, och därför är det viktigt att agera snabbt:
- Förrätta bouppteckningen inom tre månader från dödsfallet (20 kap. 1 § ärvdabalken).
- Skicka sedan in den till Skatteverket för registrering inom en månad efter förrättningen.
- Ansök om anstånd i tid om du inte hinner.
Vem ansvarar för bouppteckningen?
Ansvaret ligger på dödsbodelägarna. Två utomstående förrättningsmän leder förrättningen, och de får inte själva vara delägare i boet. Dessutom måste du kalla samtliga dödsbodelägare, efterarvingar och en efterlevande make eller sambo i god tid.
Steg för steg
Så här går du tillväga:
- Ta först fram uppgifter om tillgångar och skulder per dödsdagen.
- Kontrollera sedan om det finns testamente, äktenskapsförord eller tidigare bodelning.
- Kalla dödsbodelägare och förrättningsmän till mötet.
- Upprätta och underteckna handlingen.
- Skicka slutligen in den till Skatteverket för registrering.
Vad kostar en bouppteckning?
Kostnaden beror på hur omfattande dödsboet är. Ett enkelt bo med få tillgångar går snabbt, medan fastigheter, företag eller oenighet mellan delägarna tar längre tid. Därför lämnar vi alltid en kostnadsfri inledande bedömning innan du bestämmer dig.
När behöver du hjälp av en jurist?
Ibland är det extra klokt att ta hjälp. Det gäller till exempel när boet innehåller en fastighet eller ett företag, när det finns särkullbarn eller utländska tillgångar, eller när ett testamente ska tolkas. Dessutom underlättar ett eget ombud när delägarna är oense. Ett fel i handlingen kan nämligen leda till både försening och tvist längre fram.
Vanliga frågor om bouppteckning
Vad händer om tillgångarna inte räcker?
Om boets tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnaderna kan du i stället göra en dödsboanmälan hos socialtjänsten.
Vad är skillnaden mot arvskifte?
Handlingen fastställer vad som finns i boet. Arvskiftet är däremot nästa steg, där ni fördelar tillgångarna mellan arvingarna.
Måste alla delägare närvara?
Du måste kalla alla, men det räcker att bouppgivaren och förrättningsmännen är på plats. Övriga delägare får närvara, men de behöver inte.
Behöver du hjälp med en bouppteckning?
Fristerna är korta, och ett litet fel kan snabbt bli dyrt. Därför upprättar vi gärna handlingen åt dig och driver ärendet hela vägen. Läs gärna mer om arvskifte, testamente och bodelning. Boka en kostnadsfri bedömning.
